Förlåt.

Jätteursäkt till kära vänner och familj. Jag skrämdes lite väl.
Men att sitta på akuten alldeles ensam med så uppsvullna bihållor
att du tror att alla ben i skallen ska krasa sönder och utan mat och ja, you name it.
Då pajar man lite.

På lördag blir det åka av till Hiå, den som bangar ska dö!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0